Så fungerar processen vid arv och bostadsförsäljning
När någon i familjen går bort och lämnar efter sig en bostad eller fastighet, ställs arvingarna ofta inför många frågor. Hur säljer man fastigheten? Vem får pengarna? Vilka steg måste genomföras? Så fungerar processen vid arv och bostadsförsäljning är något som många människor behöver veta om, men få förstår helt. Processen innehåller flera viktiga steg som måste genomföras i rätt ordning. Vi går igenom var och en av dem här.
Vad är bouppteckningen och varför behövs den?
Bouppteckningen är en förteckning över allt som den avlidne ägde och allt som denne var skyldig. Det kan vara fastigheter, bankkonton, möbler, bilar, skulder till banker eller andra fordringar. Listan måste registreras hos Skatteverket. Utan bouppteckningen kan processen inte fortsätta framåt.
Bouppteckningen listar både tillgångar och skulder. En fastighet värd 2,5 miljoner kronor står i listan. Också skulder på huset eller lån noteras (och de kan ofta vara större än man väntar sig). En bank kan kräva 300 000 kronor i återstående lån. Möbler värderas ofta till ett lågt belopp tillsammans. Denna dokumentation skapar klarhet för alla inblandade parter och för Skatteverket.
Hur värderas fastigheten vid arvskifte?
En fastighet värderas på två sätt: marknadsvärdet eller taxeringsvärdet. Marknadsvärdet är vad fastigheten skulle kosta på marknaden idag. Taxeringsvärdet är de värde som kommunen fastställt för skatteändamål. Vilket värde som används beror på överenskommelsen mellan arvingarna.
Ta ett konkret exempel. En bostad värd 2,5 miljoner kronor på marknaden. Taxeringsvärdet ligger på 2 miljoner kronor. Om alla arvingar är överens kan man använda taxeringsvärdet. Det blir då lättare att dela arvet rättvist mellan dem. Om någon arvinge vill ta över fastigheten själv behövs ofta marknadsvärdet för att få ett rättvist utbyte till de andra.
Lagfart och juridiska krav före försäljning
Lagfart är en juridisk registrering som visar vem som äger fastigheten. Dödsboet måste få lagfart innan fastigheten kan säljas. Det görs genom en lagfartsansökan till Lantmäteriet. Processen tar ofta två till fyra veckor att genomföra.
Utan lagfart kan ingen köpare eller mäklare påbörja en försäljning. Det är en laglig krav för att skydda både dödsboet och framtida köpare. När lagfarten är registrerad ägs fastigheten formellt av dödsboet. Då kan försäljningen börja på allvar och mäklaren kan sätta upp skylten.
Arvskifteshandlingen överenskommelsen mellan arvingar
Arvskifteshandlingen är de dokument där arvingarna skriver ner hur arvet ska delas. Alla arvingar måste underteckna denna handling. Den visar vad varje person får och vad som betalas ut från försäljningen.
Föreställ dig tre arvingar som delar en fastighet värd 3 miljoner kronor. En arvinge får fastigheten själv och betalar ut två miljoner kronor till de två andra. Eller så säljs fastigheten och pengarna delas lika. Arvskifteshandlingen skyddar alla parter genom att klara reglerna på förhand. Ingen kan senare säga att de inte visste vad som gällde.
Försäljning, pengar och skatteregler
När fastigheten säljs hamnar pengarna först i dödsboet. Här betalas alla skulder innan något delas mellan arvingarna. En låneresta på 300 000 kronor betalas direkt. Andra utgifter som begravning och dödsboets kostnader dras också av först.
Det finns också vinstskatt att tänka på. Om fastigheten köptes för 1 miljon kronor år 1995 och säljs för 2,5 miljoner kronor idag blir vinsten 1,5 miljoner kronor. Dödsboet betalar vinstskatt på denna vinst före pengarna delas mellan arvingarna. Den tidigare ägarens inköpspris från förr är de som räknas, inte värdet när personen dog.
Du kan behöva professionell vägledning genom denna process. Många arvingar känner sig osäkra på vad som är rätt. Det är helt normalt. En advokat eller fastighetsmäklare med erfarenhet av dödsbo kan svara på dina frågor och se till att allt görs rätt. Kontakta UVR Nordic för att få hjälp från experter som förstår processen väl.
